Neurologi i Sverige

Bastu kan minska risken för stroke
Flitiga bastubadare får sällan stroke. Ju fler bad per vecka, desto lägre är risken. Det visar forskning från Finland.

Inlägget Bastu kan minska risken för stroke dök först upp på Neurologi i Sverige.

Specialist i Umeå på skallskador får minnespris
Swedbanks vetenskapliga pris till minne av Amanda och Per-Algot Mångberg tilldelas 2018 Lars-Owe Koskinen, professor i neurokirurgi vid Umeå Universitet.

Koskinen får priset för sin forskning kring behandling av svåra skalltrauman. Priset delas ut vid Umeå universitets årshögtid den 20 oktober. Denna dag kommer pristagaren också att hålla en föreläsning som är öppen för allmänheten.

Svårt skalltrauma drabbar ofta unga personer i början eller mitten av livet. De skador som uppkommer är många gånger livshotande. För den som överlever ger de ibland upphov till olika grader av funktionsnedsättningar.

Koskinen har alltsedan sin tidiga karriär inom neurokirurgi drivit en omfattande forskning kring skallskadors mekanismer och behandling, med syfte att förbättra vården och därmed tillvaron för de drabbade. Parallellt med sin forskning har han ansvarat för utvecklingen av skallskadevården vid Norrlands Universitetssjukhus, NUS, vilket mycket framgångsrikt har sänkt dödligheten vid svåra skallskador och förbättrat tillvaron för de överlevande. Resultaten av skallskadevården vid NUS är idag bland de allra främsta ur ett internationellt perspektiv.

Swedbanks pris till minne av Amanda och Per-Algot Mångberg delas ut till framstående forskare i Norden verksamma inom neurologi, neurokirurgi samt öron-, näs- och halssjukdomar. Amanda var hemsömmerska och Per-Algot arbetade som stationskarl i Umeå. I mitten av 1970-talet donerade de sitt samlade privata sparande till ett forskningspris. Detta har sedan dess delats ut årligen, senare år med stöd från Swedbank i Umeå.

För mer information, kontakta gärna
Lars-Owe Koskinen
Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap
Telefon: 090-785 28 26
E-post: lars-owe.koskinen@umu.se

Inlägget Specialist i Umeå på skallskador får minnespris dök först upp på Neurologi i Sverige.

Rekommendation av läkemedel vid MS tas bort
Stockholms läns läkemedelskommitté har beslutat att ta bort rekommendationen för vilka läkemedel som patienter med multipel skleros (MS) bör behandlas med. Bakgrunden till beslutet är en förändring i Läkemedelsförsäkringen som innebär att läkemedelsbehandling som rekommenderas utanför indikation inte omfattas av försäkringen.

Läkemedelsförsäkringen, som ägs av läkemedelsföretagen, ska pröva och ersätta vissa läkemedelsskador. Det gäller även användning utanför godkänd indikation, så kallad off-label. Men i början av året kom nya villkor för Läkemedelsförsäkringen som innebär att en eventuell skada inte prövas om det finns en generell rekommendation från myndighet eller sjukvård om att använda läkemedlet off-label.

– Det är ett fåtal specialistläkare som behandlar länets patienter som har MS. De läkarna har ett utmärkt samarbete och kan bedöma vilka läkemedel som bäst kan behandla patientens MS. I det här fallet innebär det att läkemedelskommittén i Stockholms läns landsting prioriterar att patienterna ska kunna omfattas av läkemedelsförsäkringen före en rekommendation av enskilda läkemedel, säger Magnus Thyberg som är legitimerad apotekare och adjungerad ledamot i läkemedelskommittén.

Rituximab (Mabthera) är ett läkemedel som under många års tid har använts vid en rad olika sjukdomstillstånd. Det finns god dokumentation från kliniska studier avseende effekt, patientnöjdhet och biverkningsprofil vid MS. Rituximab har därför sedan 2017 rekommenderats off-label i Kloka Listan för behandling vid MS. Endast sju patienter har under de senaste tio åren fått reaktioner på läkemedlet som medfört ersättning från Läkemedelsförsäkringen.

– Som med alla försäkringar så hoppas vi att de aldrig behöver användas. Men det är viktigt att patienterna omfattas av försäkringsskyddet i de få fall där försäkringen faktiskt behövs, säger Magnus Thyberg.

Läkemedelskommittén väljer att ta bort hela avsnittet om MS i Kloka Listan eftersom det under rådande omständigheter är svårt att ge bra rekommendationer sedan Läkemedelsförsäkringen ändrat sitt åtagande.

Inlägget Rekommendation av läkemedel vid MS tas bort dök först upp på Neurologi i Sverige.

Andningssvårigheter vid myastenia gravis (mg) kan antingen bero på direkt trötthet/svaghet i den viljemässigt styrda andningsmuskeln, diafragman, eller i de kringliggande musklerna som styr in- och utandning. I en specialskriven artikel för Neuroförbundets medlemmar förklarar Anna Rostedt Punga, docent och specialistläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Inlägget Svårigheter att andas vid myastenia gravis (mg) dök först upp på Neurologi i Sverige.

Ny rapport visar kunskapsläget för epilepsivården

SBU:s rapport om epilepsi sammanställer forskning kring diagnostiska utredningar samt effekter av behandlingar med bland annat kirurgi, ketogen kost, läkemedel och vagusnervstimulering.

SBU har tillsammans med en grupp erfarna experter inom barn- och vuxenepilepsi gått igenom de senaste tjugo årens internationella forskning inom området.

Rapporten visar bland annat att:

Mycket av det som görs i dagens epilepsivård har ett vetenskapligt stöd.

Epilepsikirurgi är en effektiv och lågt utnyttjad behandling vid läkemedelsresistent epilepsi som fungerar väl för noggrant utvalda patienter. Det är bara en liten del av alla personer med läkemedelsresistens som är lämpade för denna behandling.

För vissa barn och ungdomar med läkemedelsresistent epilepsi är det troligt att ketogen kost innebär en möjlighet till minskad anfallsfrekvens. Precis som för kirurgin gäller dock att behandlingen bör utprovas noga, och att det är en behandling som är lämplig för bara en liten andel av alla personer med läkemedelsresistent epilepsi.

Det finns kunskapsluckor för epilepsibehandling i vissa åldersgrupper samt för behandling för samsjuklighet såsom vid depression, psykos och adhd.

Bakgrund

Epilepsi är den vanligaste bland allvarliga kroniska neurologiska sjukdomar. Den drabbar var femtionde person under någon period i livet. Epilepsi har många olika former och orsakerna varierar.

Kontaktuppgifter

Torbjörn Tomson, överläkare, professor i klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, tel 070-790 77 88.
Sten Anttila, projektledare, SBU, tel 08-412 32 75.
Rapporten ”Diagnos och behandling av epilepsi” (2018) med slutsatser och sammanfattning finns på www.sbu.se/281

SBU har utarbetat ett vetenskapligt underlag som nu publiceras som en rapport. Därtill har SBU i samarbete med Socialstyrelsen tagit fram underlag till delar av de riktlinjer för epilepsivård som nyligen presenterades i en remissversion.

Inlägget Ny rapport visar kunskapsläget för epilepsivården dök först upp på Neurologi i Sverige.

Välds MS-dagen är officiellt bestämd till den 30 maj varje år. Olika event och kampanjer kommer genomföras i maj världen över. Syftet är att föra samman MS-Communities över hela världen för att dela historier, sprida kunskap och få människor engagerade runt sjukdomen. 2018 års kampanj går under namnet #bringinguscloser

Inlägget Världs MS-dagen är den 30 maj dök först upp på Neurologi i Sverige.

Ny rapport visar kunskapsläget för epilepsivården
SBU:s rapport om epilepsi sammanställer forskning kring diagnostiska utredningar samt effekter av behandlingar med bland annat kirurgi, ketogen kost, läkemedel och vagusnervstimulering. SBU har tillsammans med en grupp erfarna experter inom barn- och vuxenepilepsi gått igenom de senaste tjugo årens internationella forskning inom området.

Rapporten visar bland annat att:
Mycket av det som görs i dagens epilepsivård har ett vetenskapligt stöd. Epilepsikirurgi är en effektiv och lågt utnyttjad behandling vid läkemedelsresistent epilepsi som fungerar väl för noggrant utvalda patienter. Det är bara en liten del av al la personer med läkemedelsresistens som är lämpade för denna behandling. För vissa barn och ungdomar med läkemedelsresistent epilepsi är det troligt att ketogen kost innebär en möjlighet till minskad anfallsfrekvens. Precis som för kirurgin gäller dock att behandlingen bör utprovas noga, och att det är en behandling som är lämplig för bara en liten andel av alla personer med läkemedelsresistent epilepsi. Det finns kunskapsluckor för epilepsibehandling i vissa åldersgrupper samt för behandling för samsjuklighet såsom vid depression, psykos och adhd.

Bakgrund
Epilepsi är den vanligaste bland allvarliga kroniska neurologiska sjukdomar. Den drabbar var femtionde person under någon period i livet. Epilepsi har många olika former och orsakerna varierar.

Läs mer!

Inlägget Ny rapport visar kunskapsläget för epilepsivården dök först upp på Neurologi i Sverige.

Mavenclad (kladribin tabletter) har stor behandlingseffekt vid högaktiv multipel skleros, enligt studie publicerad i tidskriften Multiple Sclerosis Journal
En post-hoc analys från den tvååriga MS-studien CLARITY visar att MAVENCLAD minskade risken för ökad sjukdomsbörda, (6-månaders konfirmerad EDSS försämring ), med 47 procent jämfört med placebo. Patienter med högaktiv multipel skleros, MS, hade ännu bättre behandlingseffekt. För dem minskade risken för ökad sjukdomsbörda med 82 procent jämfört med placebo.

Merck meddelar nu att den vetenskapliga tidskriften Multiple Sclerosis Journal publicerar data som visar behandlingseffekten av MAVENCLAD (kladribintabletter) i två undergrupper av patienter med högaktiv skovvis förlöpande MS. Resultaten bekräftar tidigare kliniska och magnetkameraeffekter av MAVENCLAD för patienter med skovvis förlöpande MS.

“Denna analys ger viktiga insikter om Mavenclads behandlingseffekt för patienter som trots första linjens behandling har pågående sjukdomsaktivitet, samt för behandlingsnaiva patienter med hög sjukdomsaktivitet vid sjukdomsdebut, vilket vanligen innebär en förvärrad sjukdom över tid”, säger Gavin Giovannoni, professor i neurologi vid Blizard Institutet i London och en av huvudprövarnaför Clarity och Clarity Extension. “Effektdata i den aktuella publikationen visar att Mavencladbehandling resulterar i en större riskreduktion av EDSS försämring för patienter med högaktiv MS .”

I post-hoc analysen användes två kliniskt relevanta definitioner av hög sjukdomsaktivitet, som även återfinns i produktresumen för Mavenclad, för att identifiera patienter med högst risk för sjukdomsprogression. Patienter från CLARITY-studien kategoriserades enligt följande:

Täta skov / High Relapse Activity (HRA): Patienter med ≥2 skov under året som föregick studiedeltagandet, oavsett om de fick sjukdomsmodifierande läkemedel (DMD) eller inte.
Täta skov plus sjukdomsaktivitet trots behandling / High Relapse Activity plus Disease Activity on Treatment (HRA + DAT): Patienter med ≥ 1 skov och ≥ 1 T1 Gd + lesion, alternativt ≥ 9 T2-lesioner under året som föregick studiedeltagandet, trots behandling med andra sjukdomsmodifierande läkemedel (DMD). Även patienter med ≥2 skov under året som föregick studiedeltagandet, oavsett om de fick sjukdomsmodifierande läkemedel (DMD) eller inte.

“Merck vill fördjupa förståelsen för risk-nytta-profilen för den här MS-behandlingen i patientgrupper där behovet av en effektiv sjukdomsmodifierande behandling är stort”, säger Luciano Rossetti, chef för Global Research & Development inom Mercks enhet för läkemedel.

Patienter i både HRA- och HRA + DAT-grupperna svarade bättre eller lika bra på behandling med MAVENCLAD, än vad tidigare analyser av hela patientpopulationen i CLARITY har visat. I båda undergrupperna med hög sjukdomsaktivitet minskade MAVENCLAD risken 6 månaders EDSS försämring med 82 procent jämfört med placebo. I hela patientpopulationen i CLARITY var motsvarande siffra 47 procent. I den aktuella studien utvärderades även hur stor andel av patienterna som uppnådde NEDA (no evidence of disease activity), vilket visade att HRA + DAT-gruppen var signifikant mer sannolikt att resultera i NEDA (oddsratio: 7,82, (95% CI 4.03–15.19; p<0.0001) jämfört med jämförelsegruppen, non-HRA + DAT, (oddsratio: 4,46 (95% CI 3.13-6.26) vid behandling med MAVENCLAD. Även patienter i HRA-gruppen var mer benägna att uppnå NEDA, men ingen statistisk signifikant skillnad observerades i en jämförelse med non-HRA-gruppen.

Den relativa risken för nya T1 Gd + lesioner var låg för patienter efter Mavenclad behandling, med starka effekter observerade i båda undergrupperna med hög sjukdomsaktivitet. Beträffande säkerhetsdatan gjordes inga nya biverkningsfynd i undergruppsanalyserna jämfört med tidigare rapporter för hela patientpopulationen i CLARITY.

Inlägget Mavenclad (kladribin tabletter) har stor behandlingseffekt vid högaktiv multipel skleros, enligt studie publicerad i tidskriften Multiple Sclerosis Journal dök först upp på Neurologi i Sverige.

Gilenya – fingolimod godkänd för barn MS av FDA

Den nya indikationen tillgodoser ett stort behov hos yngre patienter som ofta lider av tätare skov än äldre patienter

Novartis today announced that the US Food and Drug Administration (FDA) has approved Gilenya^® (fingolimod) for the treatment of children and adolescents 10 to less than 18 years of age with relapsing forms of multiple sclerosis (RMS), making it the first disease-modifying therapy indicated for these patients[2].

This approval expands the age range for Gilenya, which was previously approved for patients aged 18 years and older with RMS. Gilenya was granted Breakthrough Therapy designation by the FDA in December of 2017 for this pediatric indication.

”We now finally have an FDA-approved treatment for children and adolescents with relapsing MS,” said Dr. Brenda Banwell, Chief of the Division of Neurology at Children’s Hospital of Philadelphia, who served as co-Principal investigator of the pivotal study that supported the pediatric approval. ”Repeated relapses are more common in young people with MS than in adults, so this is heartening news for patients and their families.”

While MS is mostly diagnosed in adults, children and adolescents with the chronic disease often experience more frequent relapses and brain lesions than adults with MS[1].

”Since revolutionizing the treatment of relapsing MS as the first oral disease-modifying therapy, Gilenya has become an important mainstay of treatment for adult patients,” said Paul Hudson, CEO, Novartis Pharmaceuticals. ”Today’s announcement is a result of our pioneering approach and ongoing commitment to advancing care for all individuals living with MS, and we are delighted this has led to a long-awaited, specifically-approved treatment option for young patients.”

The approval of Gilenya for the younger patient population was supported by PARADIGMS, a double-blind, randomized, multi-center Phase III safety and efficacy study of Gilenya vs. interferon beta-1a, designed specifically for children and adolescents with RMS[4]. The primary endpoint demonstrated that Gilenya reduced the rate of relapses (annualized relapse rate) by approximately 82% (p <0.001) over a period of up to two years compared to interferon beta-1a intramuscular injections in children and adolescents (ages 10 and older) with relapsing MS[2]. The safety profile of Gilenya in this study was overall consistent with that seen in previous clinical trials in adults[2].

About the Phase III PARADIGMS Study
The Phase III PARADIGMS study (NCT01892722) is a flexible duration (up to two years), double-blind, randomized, multi-center study to evaluate the safety and efficacy of oral Gilenya compared to interferon beta-1a in children and adolescents with a confirmed diagnosis of multiple sclerosis (MS), followed by a five-year open label extension phase[5]. The study enrolled 215 children and adolescents with MS, 10 to less than 18 years of age with an Expanded Disability Status Scale (EDSS) score between 0 and 5.5[5]. Patients were randomized to receive once-daily oral Gilenya (0.5 mg or 0.25 mg, dependent on patients’ body weight) or intramuscular interferon beta-1a once weekly[5].

The primary endpoint of the study was the frequency of relapses in patients treated up to 24 months (annualized relapse rate)[5]. Secondary endpoints include the number of new or newly enlarged T2 lesions, Gadolinium enhancing T1 lesions, safety and the pharmacokinetic properties of Gilenya, all measured throughout the treatment period[5].

The PARADIGMS study was conducted in 87 sites over 26 countries, and was designed in partnership with the US Food and Drug Administration, European Medicines Agency and the International Pediatric Multiple Sclerosis Study Group.

References

[1]    National Multiple Sclerosis Society. Pediatric MS. http://www.nationalmssociety.org/What-is-MS/Who-Gets-MS/Pediatric-MS. Accessed April 2018.
[2]    Gilenya^® (fingolimod) Full Prescribing Information. East Hanover, New Jersey, USA: Novartis Pharmaceuticals Corporation; May 11, 2018
[3]    Novartis Pharmaceuticals. Data on file.
[4]    Chitnis T et al. PARADIGMS: A Randomised Double-blind Study of Fingolimod Versus Interferon ß-1a in Paediatric Multiple Sclerosis. Abstract no. 276. Oral presentation at 7^th Joint ECTRIMS-ACTRIMS Meeting, Paris, France, October 25-28, 2017.
[5]    Clinical Trials. Safety and efficacy of fingolimod in pediatric patients with multiple sclerosis. https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT01892722. Accessed April 2018.
[6]    PubMed Health. Multiple Sclerosis (MS). https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmedhealth/PMHT0024311/. Accessed April 2018.
[7]    Multiple Sclerosis Society. Types of MS. https://www.mssociety.org.uk/what-is-ms/types-of-ms. Accessed April 2018.
[8]    Multiple Sclerosis International Federation. Atlas of MS 2013. https://www.msif.org/wp-content/uploads/2014/09/Atlas-of-MS.pdf. Accessed April 2018.
[9]    Waldman A et al. Pediatric multiple sclerosis: Clinical features and outcome. Neurol. 2016; 87(Suppl 2):S74-S81.
[10] Tullman M. Overview of the epidemiology, diagnosis and disease progression associated with multiple sclerosis. Am J Managed Care. 2013 Feb;19(2 Suppl):S15-20.

Inlägget Gilenya – fingolimod godkänd för barn MS av FDA dök först upp på Neurologi i Sverige.

En ny pusselbit till vad som styr åldrandet och åldersrelaterade sjukdomar

En grundläggande upptäckt om hur cellen är sammankopplad för att styra åldrandet presenteras i den internationellt ledande tidskriften Cell Metabolism. Studien visar att en allt sämre fungerande kommunikation mellan cellernas organeller är en viktig orsak till åldrande. Upptäckten är ett resultat av ett samarbete mellan fem forskargrupper vid Stockholms och Göteborgs universitet.

– Hela projektet syftar till att hitta nya sätt att angripa åldrandets problematik och på sikt kunna bromsa eller behandla uppkomsten av åldersrelaterade sjukdomar som till exempel neurologiska sjukdomar och demens, förklarar Martin Ott, professor vid Stockholms universitet.

I takt med allt fler lever längre står samhället inför en växande utmaning att förse en åldrande befolkning med välfärd och sjukvård. Ett stort intresse har därför riktats mot att förstå det biologiska åldrandets grunder vars förklaringar återfinns på cellnivån.

Tidigare forskning har visat att i åldrande celler slutar organellerna att fungera en efter en. Det är oklart vad som orsakar detta. Organeller är cellens motsvarighet till kroppens organ. Eftersom organellerna tillsammans motverkar de proteinskador och problem som uppstår i celler så har deras funktion stor betydelse för vårt åldrande och vår hälsa. Deras samspel hindrar därmed att åldersrelaterade sjukdomar uppstår.

Kommunikationsproblem

En av cellens organeller är mitokondrien och den fungerar som cellens kraftverk. Den nya studien som utförts under ledning av Martin Ott vid Stockholms universitet, visar att det är mitokondriens produktion av proteiner som kontrollerar hela cellens välmående via tidigare okända kommunikationslänkar. När mitokondrierna utsätts för stress aktiveras ett skyddsprogram som håller igång cellens alla funktioner, något som också sker när celler åldras. Men studien visar att ju äldre cellen blir desto sämre fungerar kommunikationen mellan organellerna vilket gör att effekterna försämras eller uteblir.

– Det har varit ett väldigt givande och inspirerande samarbetsprojekt där varje forskningsgrupp har bidragit med sin expertis. Det vi nu vill fortsätta att utreda är när, hur och varför kommunikationen mellan cellernas organeller slutar fungera under åldrandet, berättar Claes Andréasson, docent vid Stockholms universitet och en seniorförfattare till studien.

Resultaten grundar sig på studier av jästceller. Även om jäst kan tyckas ha få likheter med människan så är de mekanismer som styr åldrandet på cellnivå uråldriga och de samma. Förväntan på att de åldrandemekanismer som identifieras på cellnivå också är verksamma i humana celler är därför stora.

Om artikeln:

”Mitochondrial Translation Efficiency Controls Cytoplasmic Protein Homeostasis”

Tamara Suhm, Jayasankar Mohanakrishnan Kaimal, Hannah Dawitz, Carlotta Peselj, Anna E. Masser, Sarah Hanzén, Matevž Ambrožič, Agata Smialowska, Markus L. Björck, Peter Brzezinski, Thomas Nyström, Sabrina Büttner, Claes Andréasson and Martin Ott.

Publicerad i Cell Metabolism (2018), https://doi.org/10.1016/j.cmet.2018.04.011

Bakgrund:
Studien är en delstudie inom projektet ”Interconnected quality (IQ) control – role in organelle structure-function, aging and longevity assurance” som beviljades ett projektanslag om 44,7 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 2017.

Fem forskargrupper vid Stockholms och Göteborgs universitet är knutna till projektet som leds av Professor Thomas Nyström vid Göteborgs universitet. Forskarna i Göteborg har fokus på studier av den åldrande jästcellens form, vilket undersöks med högupplöst elektronmikroskopi och efter viktiga gener. Kollegorna i Stockholm studerar de proteiner som generna kodar för, och reder ut exakt vad proteinerna gör i cellen.

Länk till detta projekt:

https://kaw.wallenberg.org/forskning/cellens-internkommunikation-haller-oss-unga

Kontaktpersoner:

Martin Ott, professor vid Stockholms universitet

Tel: 08-16 24 61

E-post: martin.ott@dbb.su.se

Claes Andréasson, docent vid Stockholms universitet

Tel: 08-16 42 02

E-post: claes.andreasson@su.se

Inlägget En ny pusselbit till vad som styr åldrandet och åldersrelaterade sjukdomar dök först upp på Neurologi i Sverige.

Pris till Miia Kivipelto för forskning om demens

Miia Kivipelto, professor och chef för Tema Åldrande är utsedd till årets ”Neuroscientist of the Year” av Brain Research Society of Finland. Hon får utmärkelsen för sin ”banbrytande och innovativa forskning kring möjligheterna att förebygga och behandla kognitiv svikt och demens”.

– Priset är en stor ära för mig och hela min forskargrupp och kommer att stimulera fortsatt forskning inom området, säger Miia.

Porträtt på en person — Professor Miia Kivipelto, chef för Tema Åldrande.

Miia Kivipelto är chef för Tema Åldrande på Karolinska Universitetssjukhuset och professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet. Det är framför allt arbetet med förebyggande åtgärder som fångat hennes intresse. Studien FINGER* (Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability) som hon leder är världens första stora multifaktoriella studie av livsstilsinterventioner. Resultaten har fått stor betydelse för synen på demenssjukdomar.

Prisutdelningen hölls i Helsingfors den 2 maj i samband med att Miia Kivipelto var key note speaker på Brain Research Society of Finland

Inlägget Pris till Miia Kivipelto för forskning om demens dök först upp på Neurologi i Sverige.

Nytt samarbete mellan Lundaforskare och Novo Nordisk banar väg för storskalig cellterapi mot Parkinsons sjukdom
Novo Nordisk, startar ett nytt stamcellsprogram för behandling av Parkinsons sjukdom i nära samarbete med forskare vid Lunds universitet.

Professor Malin Parmar och hennes forskargrupp vid Biomedicinsk centrum, Lunds universitet, har under de senaste tio åren bedrivit framgångsrik grundforskning med klinisk relevans för Parkinsons sjukdom. De har utvecklat en helt ny metod för att få stamceller att utvecklas till dopaminproducerande nervceller, som kan transplanteras till hjärnan på Parkinsonpatienter som har för låga nivåer av signalämnet dopamin. Novo Nordisk initierar nu ett samarbete med Malin Parmar och hennes nära medarbetare Agnete Kirkeby och Anders Björklund vid Lunds universitet, gemensamt med det svenska biotechföretaget Biolamina i Stockholm, med sikte på att utveckla en ny stamcellsbaserad behandlingsmetod för Parkinson sjukdom.

Malin Parmar

Novo Nordisk driver sedan tidigare ett stamcellsprogram för behandling typ 1-diabetes med sikte på att inleda kliniska prövningar inom de närmaste åren. Nu vidareutvecklar det internationella läkemedelsbolaget sitt engagemang för stamcellsbaserade terapier även mot andra allvarliga kroniska sjukdomar. Ett av dessa projekt baseras på forskningen från Malin Parmars grupp vid Lunds universitet.

– Vi har utvecklat en effektiv och stabil process för att få fram förstadier till dopaminproducerande nervceller från embryonala stamceller med syfte på att ersätta de dopaminproducerande nervceller som gått förlorade hos patienter med Parkinsons sjukdom. Vi har i våra djurförsök visat att cellerna överlever under lång tid efter transplantation till hjärnan och att de fungerar lika bra som hjärnans egna dopamin-neuron. Utmaningen med att använda stamceller som behandling vid Parkinsons sjukdom är att försäkra sig om att man effektivt och säkert kan producera precis den celltyp som behövs samtidigt som man måste ha en minimal kontaminering av oönskade celler. Det är detta som vi lyckats med i vår forskning säger Agnete Kirkeby.

– För att utveckla en terapi som i framtiden kan nå patienter världen över krävs ekonomiska resurser, expertis inom regulatoriska frågor på en global nivå, resurser och expertis för att genomföra kliniska prövningar, och en infrastruktur som möjliggör storskalighet och kommersialisering. Allt detta erbjuds vi nu genom samarbetet med Novo Nordisk och vi är mycket glada att en ha dem som partner för att driva vår forskning vidare i kliniska studier, säger Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap och forskargruppsledare.

Novo Nordisk storsatsning på stamceller och deras beslut att bredda sig utanför diabetesområdet öppnar nya möjligheter för stamcellsforskarna i Lund och betyder att den behandlingsmetod som nu är under utveckling vid Lunds universitet ges maximala förutsättningar att bli en behandling tillgänglig för patienter världen över.

För mer information kontakta: Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet, 046-222 0620, 070-982 39 02, malin.parmar@med.lu.se

Länk till nedladdningsbar bild på Malin Parmar https://lu-mediaportal.qbank.se/se/media/14477

Inlägget Nytt samarbete mellan Lundaforskare och Novo Nordisk banar väg för storskalig cellterapi mot Parkinsons sjukdom dök först upp på Neurologi i Sverige.

Socioekonomiska skillnader i prehospital strokevård
De akuta insatserna vid stroke, innan man nått sjukhuset, ser olika ut beroende på patienternas socioekonomiska status, visar ny forskning. För patientgrupper med kortare utbildning och lägre inkomst hinner det gå längre tid innan diagnosen ställs, vilket kan påverka effekten av vårdinsatserna.

Bild: Katarina Jood (foto: Cecilia Hedström)

– I median skiljer det 25 minuter och det är ganska lång tid eftersom de akuta behandlingarnas effektivitet minskar för varje minut som går efter insjuknandet, säger Katarina Jood, docent i neurologi vid Sahlgrenska akademin och en av författarna bakom studien.
– Det är viktigt att snabbt komma till sjukhus för röntgen och behandling. Då ökar chanserna att överleva med mindre funktionshinder, säger hon.

Att socioekonomiska skillnader finns inom strokevården som helhet är känt sedan tidigare. I den här studien var det prehospital vård som stod i fokus.

Underlaget utgjordes av 3 006 personer som vårdades på Sahlgrenska Universitetssjukhusets strokeenheter 2014-2016 för stroke eller TIA, en snabbt övergående syrebrist i hjärnan på grund av en mindre propp. Patienterna grupperades per postnummerområde för att ge en bild av både deras och omgivningens inkomst- och utbildningsnivå.

Kunskaper tros påverka
Studien visar att tiden från kontakt med SOS till att patienten anlänt till sjukhus och gjort röntgen av hjärnan är längre för personer som bor i områden med lägre utbildningsnivå och inkomster. Den visar också att patienter med lågt socioekonomisk status fick lägre prioritet i ambulansen och att ambulanspersonalen i mindre utsträckning identifierade att det handlade om ett insjuknande i stroke eller TIA.

– Det har stor betydelse att ambulanspersonalen förstår att det kan röra sig om stroke eller TIA eftersom de då kan aktivera en specifik vårdkedja, där sjukhuset kontaktas före ankomst så att man kan förbereda för fortsatt snabbt omhändertagande. Om man däremot inte misstänker stroke hamnar man inte rätt från början, konstaterar Katarina Jood.

– Våra data talar för att det är svårare att tidigt identifiera personer med stroke i grupper med lägre utbildning och inkomstnivå, fortsätter hon. I studien har vi inte kunnat analysera bakomliggande faktorer, men man kan spekulera i att högre utbildning och högre inkomst är kopplat till bättre förutsättningar att ta till sig kunskap och symtom vid olika sjukdomar och även förmåga att kontakta och kommunicera med personal inom sjukvården. Att SOS kontaktas snabbt efter insjuknandet är också viktigt för tempot i den tidiga vårdkedjan.

Riktade hälsoinsatser
Resultaten i studien presenteras vid den pågående konferensens ESOC (European Stroke Organisation Conference) i Göteborg där svensk och internationell strokeexpertis under tre dagar, den 16-18 maj, samlas för att dela forskningsnyheter i fältet.

Katarina Jood betonar värdet av att uppmärksamma stroke även hos allmänheten, att fler lär sig de typiska kännetecknen för stroke – plötsligt debut av talsvårigheter, förlamning eller störning av känseln på ena sidan av kroppen – och att man i så fall omedelbart kontaktar 112. Samtidigt behöver professionen jobba vidare med ojämlikheterna i vården.

– Vi gör de här analyserna för att vi måste bli mer medvetna om att vården har svårare att leverera vård med lika god kvalitet till grupper med lågt socioekonomiska status. Vi behöver lyfta frågan och kanske satsa på mer riktade hälsoinsatser mot grupper med kortare utbildning och lägre inkomst. Där har vi ett område där vi måste bli bättre, säger Katarina Jood.

Titel: Socioeconomic disparities in prehospital stroke care in Sweden? (Abstract)

Kontakt: Katarina Jood 0702 75 15 16 – nås den 16 maj säkrast 12:00-14:30; katarina.jood@neuro.gu.se

Mer om ESOC: https://www.eso-conference.org/2018/#.WvWDtKLcK6U

Inlägget Socioekonomiska skillnader i prehospital strokevård dök först upp på Neurologi i Sverige.

Årets Torsten Söderbergs akademiprofessor i medicin vill få hjärnan att reparera sig själv från nervskador

Thomas Perlmann, professor och forskargruppledare vid Karolinska Institutet, tilldelas Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2018 ”för hans banbrytande forskning kring hur dopaminproducerande nervceller utvecklas”. Anslaget är på 10 miljoner kronor under en femårsperiod.

Går det att få den mänskliga hjärnan att nybilda dopaminceller och på så vis reparera sig själv från allvarliga sjukdomar som Parkinsons? Det är en av de centrala frågeställningarna i professor Thomas Perlmanns forskning. Perlmann leder en forskargrupp på det nya biomedicum på Karolinska Institutet i Solna.

– Det här bidraget kommer vid en väldigt lyckad tidpunkt, precis när vi planerar att ta forskningen mot delvis nya inriktningar. Det betyder oerhört mycket för våra möjligheter att komma vidare, säger Thomas Perlmann, professor i molekylär utvecklingsbiologi, vid Karolinska Institutet.

Perlmanns tidigare forskning har handlat om att förstå hur nervcellerna bildas i fosterstadiet och vad det är som gör att stamcellerna blir just dopaminceller. Förlusten av dopaminceller är förknippad med många av de allvarliga symptom som drabbar patienter med Parkinsons sjukdom. Störningar i dopamincellernas funktion är även associerad med andra allvarliga sjukdomstillstånd – till exempel schizofreni, autism och drogberoende.

– Vi vill förstå varför det normalt inte sker någon nybildning av den här typen av nervceller hos människor när flera djurarter kan nybilda celler. Det är en viktig grundläggande frågeställning men det vore också väldigt spännande om man kan få hjärnan att reaktivera nybildningen av nervceller och på så sätt få hjärnan att reparera sig själv. Om vi hittade den mekanismen skulle det öppna för möjligheterna att bota eller åtminstone förbättra diagnosen för människor som har drabbats av exempelvis Parkinsons sjukdom, säger Thomas Perlmann.

Mer information finns på:

www.kva.se

Om Torsten Söderbergs Stiftelse

Torsten Söderbergs Stiftelse har till ändamål att främja vetenskaplig forskning och vetenskaplig undervisnings- eller studieverksamhet av landsgagnelig innebörd varvid företrädesvis de ekonomiska, medicinska och rättsvetenskapliga områdena skall komma ifråga.

www.torstensoderbergsstiftelse.se

Om professuren

Professuren skall främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Anslagsbeloppet är två miljoner kronor per år i fem år från Torsten Söderbergs Stiftelse.

Medicinprofessuren bereds och beslutas av Kungl. Vetenskapsakademien efter peer-review-förfarande.

Inlägget Årets Torsten Söderbergs akademiprofessor i medicin vill få hjärnan att reparera sig själv från nervskador dök först upp på Neurologi i Sverige.

Kolesterolsänkaren Repatha godkänd i EU som förebyggande behandling mot återinsjuknande i hjärtinfarkt och stroke

EU-kommissionen har nu beviljat ett utökat godkännande av Amgens läkemedel Repatha (evolocumab). EU-godkännandet innebär att Repatha nu kan ges för att sänka LDL-kolesterol hos vuxna patienter med fastställd kardiovaskulär sjukdom som förebyggande behandling mot nya hjärt-kärlhändelser.

Till grund för beslutet ligger den globala studien Fourier vilken omfattade totalt 27 564 patienter som alla hade haft hjärtinfarkt, stroke eller symtomatisk perifer artärsjukdom. Samtliga patienter stod på optimerad statinbehandling. Resultaten av Fourier visade en riskreduktion för hjärtinfarkt med 27 procent, stroke med 21 procent samt behandling med koronär revaskularisering med 22 procent hos de patienter som behandlats med Repatha som tillägg till behandling med statin. I kontrollgruppen fanns patienter som fått placebo som tillägg till statinbehandling.

-Jag välkomnar EU-kommissionens beslut och hoppas att denna nya indikation kan vara ett steg mot att fler patienter med hög risk för nya hjärtkärlhändelser kan få tillgång till kraftfull blodfettsänkande behandling, säger Åke Olsson, kardiolog och huvudprövare för Fourier i Sverige.

PCSK9-hämning – helt ny verkningsmekanismRepatha (evolocumab) är en human monoklonal antikropp som hämmar PCSK9 (proproteinkonvertas subtilisin/kexin typ 9), ett enzym som binder till LDL-receptorn på leverns yta och bidrar till att LDL-receptorn bryts ner och därmed minskar leverns förmåga att avlägsna det skadliga LDL-kolesterolet från blodet. När PCSK9 hämmas ökar antalet LDL-receptorer varpå levern effektivare kan avlägsna LDL från blodet.

Om Repatha (evolocumab)

Det europeiska godkännandet av Repatha avser idag behandling av vuxna med primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär och icke-familjär [HeFH]) eller blandad dyslipidemi, som komplement till kolesterolsänkande kost, a) i kombination med en statin eller statin med andra lipidsänkande behandlingar hos patienter som inte kan nå målen för LDL-kolesterol med maximal tolererbar dos av en statin, eller b) ensamt eller i kombination med andra lipidsänkande behandlingar hos patienter som är statinintoleranta, eller för vilka statiner är kontraindicerade.

Godkännandet gäller även behandling av personer som är 12 år och äldre med homozygot familjär hyperkolesterolemi (HoFH) i kombination med andra lipidsänkande behandlingar.

För mer information, se även:
https://www.tlv.se/beslut/beslut-lakemedel/begransad- subvention/arkiv/2017-12-15-repatha-fortsatter-att-inga-i-hogkostnadsskyddet-med-begransning-till- och-med-31-december-2018.html

Inlägget Kolesterolsänkaren Repatha godkänd i EU som förebyggande behandling mot återinsjuknande i stroke dök först upp på Neurologi i Sverige.

NY STUDIE VISAR ATT ANVÄNDANDET AV EMBOTRAP FÖR ATT AVLÄGSNA BLODPROPPAR
VID STROKE GER POSITIVT RESULTAT FÖR ÅTERSTÄLLT BLODFLÖDE

Resultat från den kliniska studien ARISE II publicerades i Stroke Journal

Göteborg– 17:e maj 2018 –EMBOTRAP, ett instrument för att dra ut blodproppar från hjärnan efter en stroke, har visat hög effektivitet för att återställa blodflödet och gav även höga resultat för patienterna på återställda kroppsfunktioner, enligt ARISE II (Analysis of Revascularization in Ischemic Stroke with EMBOTRAP® Device), en ny klinisk studie som publicerats i Stroke Journal.

Enligt European Journal of Neurology, så förväntas antalet strokes öka i Europa från 1,1 miljoner år 2000 till 1,5 miljoner per år till 2025, den främsta anledningen är en åldrande befolkning1. Globalt drabbas 15 miljoner människor av stroke varje år2 och det är en av de främsta orsakerna till funktionsnedsättning och den näst främsta dödsorsaken i Europa3 . För var sjätte person som drabbas av stroke varje år4 är tidig återställning av blodflöde, och därmed syresättning till hjärnan, efter en stroke, skillnaden mellan liv och död, och mellan återställd kroppsfunktion och funktionsnedsättning. Endast i EU så beräknas den samhällsekonomiska kostnaden för stroke ligga på 62 miljarder € per år2.

I ARISE II-studien kunde läkarna återställa blodflödet i 80 procent av patienterna som behandlades med EMBOTRAP inom tre försök (med en reperfusionsgrad av mTICI ≥2b). Efter behandlingen var blodkärlen öppna i 93% av patienterna. För hälften av patienterna så räckte det med ett försök för att få igång blodflödet igen. Vid uppföljning 90 dagar efter behandlingen så var 67% av patienterna funktionellt återställda. ARISE II-studien mötte genomgående de endpoints som sattes upp för studien.

“Resultaten från ARISE II visar att EMBOTRAP® är ett effektivt behandlingsalternativ för stroke-patienter med blodpropp i stora kärl. Framför allt för de positiva resultaten av fullständigt återställt blodflöde, där över hälften lyckades på ett försök” säger medförfattaren Tommy Andersson, MD, PhD, neurokirurg och neuroradiolog på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. ”Jag har använt EMBOTRAP® i flera år, för dess effektivitet och goda kliniska resultat, något som jag ser beror på EMBOTRAPs® design som gör att blodproppen stängs in.

ARISE II var en klinisk multicenter-studie med 228 patienter, som utfördes för att utvärdera EMBOTRAPs® säkerhet och effektivitet. EMBOTRAP® är den nya generationens stentliknande instrument som designats för att fånga upp olika sorters blodproppar. Patienter som ingick i studien hade proppar i stora kärl (Large vessel occlusions, LVO) och lindriga till svåra neurologiska symptom inom åtta timmar av symptomstart.

“Det var hedrande att arbeta med ett så framstående, internationellt läkarlag med mål att förbättra strokebehandlingen” säger Mairsíl Claffey, Chef för kliniska och regulatoriska frågor vid CERENOVUS. ”Vi gläds att både studiens resultat, och läkarnas återkoppling under studien, var positiva både vad gäller EMBOTRAPs® design och för det omfattande forskningsarbete om blodproppar som den är baserad på. Denna forskning är grunden för vår ambition att utveckla evidensbaserade lösningar för bättre strokebehandling.”

EMBOTRAP® utvecklades av Neuravi Limited. CERENOVUS förvärvade Neuravi Limited i april 2017.

CERENOVUS har skickat in ARISE II-studiens data som del av en ansökan till U.S. Food and Drug Administration (FDA) för tillstånd att marknadsföra EMBOTRAP® i USA. Instrumentet är redan godkänt i Europa, där mer än 3000 patienter har behandlats med det.

Inlägget Embotrap för att avlägsna blodpropp vid stroke ger positivt resultat för återställt blodflöde dök först upp på Neurologi i Sverige.

Aimovig (erenumab) godkänd av FDA för behandling prevention av migrän

FDA har godkänt AimovigTM (erenumab) för preventiv behandling av migrän hos vuxna. Aimovig är den första behandlingen som blockerar calcitonin gene-related peptide receptor (CGRP-R), som man tror spelar en viktig roll för sjukdomen. Aimovig 70 mg administreras av patienten själv en gång i månaden via Amgens device SureClick® autoinjector och behöver ingen laddningsdos. Vissa patienter kan ha nytta av att dubbla dosen.

Läs hela pressreleasen på engelska

Inlägget Aimovig (erenumab) godkänd av FDA för behandling prevention av migrän dök först upp på Neurologi i Sverige.

Blodflödet i hjärnan kan visa på bäst behandling

Stört blodflöde förekommer vid många sjukdomar. Nu kan blodflödet i hjärnan analyseras automatiskt med ny kraftfull teknik, och bidra till ett snabbt beslut om läkemedel och kirurgi vid till exempel stroke.

– Att få en helhetsbild av blodflödet i hjärnans olika kärl kan vara till hjälp vid planering av medicinsk behandling med läkemedel och kirurgi, säger Tora Dunås, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.

Med hjälp av en ”sannolikhetsatlas” som beskriver var i hjärnan olika blodkärl finns, går det att automatiskt analysera en stor del av hjärnans blodflöde med magnetkamera. En ny kraftfull teknik som används mer och mer inom forskning för att mäta flödet i blodkärl är 4D-flödes MRI, där blodflödeshastighet kan mätas samtidigt i hela hjärnan.

De specifika kärlen där man vill beräkna flödet får då preciseras i efterhand. Att manuellt göra denna efterbehandling är arbetsamt och tidskrävande, särskilt om man vill titta på många kärl. För att kunna göra metoden praktiskt användbar i daglig sjukvård, behövs därför automatiska verktyg.

Atlas över hjärnans kärl
När man analyserar bilder av hjärnan och vill märka ut de olika delarna brukar man matcha varje bild till en standardhjärna, där de olika områdena finns uppmärkta. I sin avhandling undersöker Tora Dunås om man kan använda en liknande metod för att identifiera de olika kärlen i hjärnan och mäta blodflöde i de identifierade segmenten. För att göra detta konstruerade man en ”atlas” som beskriver sannolikheten att ett visst kärl finns på en viss plats i hjärnan. I denna atlas specificerades sedan de olika områdena där man vill mäta blodflöde.

I avhandlingen visades att cirka 90 procent av de eftersökta kärlen identifierades korrekt. De största kärlen hittades nästan alltid, medan de mindre och kortare kärlen kräver en viss handpåläggning. Överensstämmelsen i flödesmätningar mellan den automatiska metoden och manuella mätningar på samma data var utmärkt.

Med hjälp av den utvecklade automatiska metoden kan den arbetsinsats som krävs för att analysera 4D-flödes MRI minskas avsevärt. Att verktyget är automatiskt innebär också att man kan analysera stora mängder data på kort tid, något som är nödvändigt för att kunna använda 4D- flödes MRI i kliniskt bruk. Metoden fungerade lika bra på personer med förträngning i halskärlen som på friska personer.

– Det bådar gott för att 4D flödes MRI, tillsammans med det här analysverktyget, i framtiden ska kunna användas inom vården, säger Tora Dunås.

Avhandlingen:
Blodflödesmätning i cerebrala artärer med 4D-flödes magnetresonanstomografi – en automatisk atlasbaserad metod. (Engelsk titel: Blood flow assessment in cerebral arteries with 4D flow magnetic resonance imaging – an automatic atlas based approach)

Kontakt:
Tora Dunås, tora.dunas@umu.se

Inlägget Blodflödet i hjärnan kan visa på bäst behandling dök först upp på Neurologi i Sverige.

Samarbete för oss framåt – fördjupningsmöte om Parkinsons sjukdom i komplikationsfas
Den 1–2 februari hölls 2018 års Parkinsonfördjupningsmöte, som fokuserar på nyheter kring vård av parkinsonsjuka i komplikationsfas, då tablettbehandling inte längre ger tillräcklig effekt. Dessa årliga möten riktar sig till sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister och logopeder och anordnas av Vårdföreningen Movement Disorders (VfMD).

Mötet inleddes med att VfMDs ordförande Arja Höglund hälsade deltagarna välkomna. Därefter följde en rad föredrag med fokus på utmaningar och strategier vid avancerad terapi ur ett multidisciplinärt perspektiv.

UPPDATERING PARKINSONS SJUKDOM ÖVER HELA SJUKDOMSDURATIONEN
Neurolog Anders Johansson från Karolinska Universitetssjukhuset i Solna berättade att man nyligen har utvecklat nya diagnoskriterier för Parkinsons sjukdom. Enligt dessa ska patienter med parkinsonism uppfylla minst två av fyra understödjande kriterier och inget av nio motsägande kriterier. Då kan en definitiv diagnos ställas – för en sannolik diagnos accepteras två av de motsägande kriterierna.1 Sjukdomstiden delas in i olika faser. Under den första stabila fasen är symtomen relativt lindriga och behandlingen har bra effekt. Under komplikationsfasen återkommer symtomen mellan doseringarna. Efter hand uppstår även ofrivilliga rörelser (dyskinesier), och senare även ON–OFF-fluktuationer, det vill säga snabba, oförutsägbara svängningar mellan god och dålig rörlighet. Hur länge faserna pågår varierar mellan olika patienter. Behandlingen av Parkinsons sjukdom bygger i första hand på att öka tillgången på dopamin. Framför allt används levodopa, som omvandlas till dopamin i hjärnan, men även dopaminagonister, som aktiverar dopaminreceptorerna genom att verka på samma sätt som dopamin, samt COMT-hämmare eller MAO-B-hämmare som minskar

nedbrytningen av dopamin. All behandling behöver utvärderas regelbundet eftersom behoven förändras och eftersom flertalet läkemedel även kan förvärra vissa symtom. Utöver läkemedelsbehandling behövs rörelseträning, utprovning av hjälpmedel och anpassning i hemmet. Likaså kan kostrådgivning vara till nytta, liksom tal- och sväljningsträning och stöd från kurator och psykolog. Därför rekommenderas numera omhändertagande i ett parkinsonteam, som kan tillgodose patientens olika vårdbehov.

DEEP BRAIN STIMULATION
Göran Lind, neurokirurg från Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, redogjorde för utvecklingen av djup hjärnstimulering (deep brain stimulation, DBS). Han berättade att man längre tillbaka i tiden kunde lindra parkinsonsymtom genom att bränna vissa partier i hjärnan, men att man på 1950-talet istället började operera in elektroder som åstadkom samma effekt genom elektrisk stimulering. En viktig fördel med denna metod är att den är reversibel – när stimuleringen stängs av försvinner såväl effekten som eventuella biverkningar. För att veta var i skallbenet det är säkert att gå in monterar man en så kallad stereotaktisk ram på patientens huvud och undersöker hjärnan med magnetkamera.

Därefter identifieras målområdet i hjärnan och en bana för elektroderna beräknas. För att leda elektroderna rätt fästs en båge med ett riktinstrument i den stereotaktiska ramen. Operationen genomförs vanligen under lokalbedövning, så att man kan stämma av effekterna med patienten. En allvarlig risk med DBS är hjärnblödning, men det inträffar alltmer sällan och drabbar i dag mindre än 1 procent av patienterna. Även infektioner är numera sällsynta. Biverkningar som försämrad talförmåga, gång och balans kan orsakas av att stimuleringen även påverkar andra hjärnområden; även depression anses kunna utlösas på detta sätt. För närvarande kommer den elektriska stimuleringen via elektroder från en neuro-pacemaker som opereras in under huden vid nyckelbenet, men nya pacemakers är under utveckling som är så små att de kan läggas under skalpen. Andra förbättringar på väg in i kliniken är bland annat återuppladdningsbara system som gör att man slipper batteribyte, liksom självstyrande system som anpassar graden av stimulering efter patientens behov och aktivitetsnivå.

Läs hela artikeln som PDF

Inlägget Samarbete för oss framåt – fördjupningsmöte om Parkinsons sjukdom i komplikationsfas dök först upp på Neurologi i Sverige.

Akut Neurologi i Sverige -8–9 februari 2018
Föreningen Akut Neurologi i Sverige, ANS, arrangerade sitt femte årliga möte i Västerås 8–9 februari 2018. Teman denna gång var akuta ryggmärgstillstånd och prehospital stroketriagering. Ett hundratal kollegor från ett 30-tal sjukhus i landet samlades för två inspirerande dagar inom akut neurologi. Här är en sammanfattning av Eva Fahlén, ST-läkare vid Västmanlands sjukhus Västerås, samt Michael Mazya och Jonatan Salzer, ordförande respektive vice ordförande i ANS.

Åhörarna hälsades välkomna av Andreas Ranhem, strokeansvarig neurolog i Västerås, och Michael Mazyaordförande i föreningen Akut Neurologii Sverige, ANS. En stor del av den sju år unga föreningens verksamhet är att bedriva akutneurologisk fortbildning i form av webinarer, direktsända föredrag via nätet. Namnet på den årliga sammankomsten, ANS In Real Life, myntades för att spegla dess fysiska form, med förutsättningar för en mer levande interaktion mellan deltagare och föredragshållare. Mötet har hittills hållits i Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö. I år var det premiär för mötet att anordnas på en ort utan universitetssjukhus.

RYGGMÄRGENS ANATOMI
Docent Jan Fagius inledde med en odyssé i ryggmärgens anatomi där teori blandades med praktiska exempel. Ett patientfall belyste risken med falskt lågbålnivå. Bland annat därför bör man vara generös med att beställa radiologisk avbildning av en betydligt större del av ryggmärgen vid misstanke om ryggmärgsskada. Jan Fagius långa kliniska erfarenhet och brinnande intresse för neurologisk diagnostik lyste igenom i hans insiktsfulla kliniska tips och intressanta fallbeskrivningar.

RADIOLOGI VID RYGGSJUKDOM
Docent Magnus Kaiser, chef för neuroradiologin på Karolinska Universitetssjukhuset, tog oss med in i bildernas värld med en genomgång av patientfall med olika typer av ryggmärgsskador. Icke-radiologer i auditoriet fick en snabbkurs i MR-tolkning och en påminnelse om att remisstexten på röntgenremissen påverkar planeringen och tolkningen av bilderna.

UTREDNING/BEHANDLING AV MYELIT
Överläkare Albert Hietala från Karolinska Universitetssjukhuset tog vid med en praktisk genomgång av utredning och behandling av myelit. Viktiga frågor i anamnesen, ledtrådar till genesen via statistik samt axplock ur den radiologiska och laborativa utredningen togs upp.

NEUROKIRURGI VID RYGGSJUKDOM
Konstantin Salci, neurokirurg på Akademiska Sjukhuset i Uppsala, redogjorde därefter förtjänstfullt för mekaniska akuta och subakuta spinala tillstånd. Med patientexempel demonstrerades vikten av att nackkragen är kvar tills man fått definitivt röntgensvar. Han betonade också att ett akut insjuknande kräver en akut handläggning och att varje patient med ryggmärgsskada oavsett bortfallsnivå i det urakuta skedet bör betraktas ha en potentiellt reversibel skada.

KOMPLIKATIONER EFTER LUMBALPUNKTION
Anestesiolog Ann Vibeke Moen från Länssjukhuset i Kalmar, gav en fördjupning i komplikationer efter lumbalpunktion, spinal- och epiduralbedövning. Risken för postspinal huvudvärk minskar med en mindre nål av atraumatisk modell. Den vanligaste patogenen vid iatrogen meningit är alfa-hemolytiska
streptokocker från munflora, varför munskydd rekommenderas, särskilt för skäggprydda punktörer.1,2 Efter föreläsningen följde en livfull frågestund under vilken föreläsaren delade med sig av värdefulla kliniska tips. Tatuering i ryggslutet kan till exempel hanteras genom att lokalbedöva huden, göra ett litet snitt och därefter lumbalpunktera i hudsnittet för att undgå att föra in pigment i subarachnoidalrummet.

Läs hela referatet som PDF

Inlägget Akut Neurologi i Sverige -8–9 februari 2018 dök först upp på Neurologi i Sverige.