Hemrehabilitering för strokepatienter får årets stora förbättringspris

Sjukhusanknuten hemrehabilitering handlar om att patienterna erbjuds att få sin rehabilitering efter en stroke utförd i hemmet. Det innebär att de kan de skrivas ut tidigare från sjukhuset, samtidigt som personalen där koordinerar den fortsatta vården.

– Hemmet är en mer stimulerande och motiverande miljö för deras rehabilitering, konstaterar enhetschef Astrid Lindberg.

Hon tillägger att hemrehabilitering erbjuds om patienten är medicinskt stabil, får i sig tillräckligt med näring och kan vistas i hemmet på ett säkert sätt med stöd från hemtjänst och närstående.

Utöver henne består teamet av arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator och sjuksköterska, som antingen på egen hand eller tillsammans genomför hembesöken. Dessutom ingår överläkare Ivo Savinc, som inte gör några hembesök, men som finns tillgänglig för de övriga i teamet att konsultera.

Redan 2015 kom en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) kring tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö för äldre efter stroke.

Hösten 2017 drog de igång, först i Kalix och Haparanda. Sedan inkluderades också Övertorneå och Överkalix.

Ifjol meddelade Socialstyrelsen nya riktlinjer för vård vid stroke som gick i samma riktning och det stärkte ytterligare Kalixteamets bedömning att de var på rätt väg. Sjukhusanknuten hemrehabilitering efter stroke ger goda resultat och förkortar vårdtiden på sjukhus, konstaterar bland annat Socialstyrelsen.

Rollerna i teamet handlar bland annat om att Johanna Larsson som kurator pratar med patienterna och deras anhöriga kring hur de mår och erbjuder stödsamtal, Eva Olofsson som sjuksköterska går igenom hälsosituationen, svarar på frågor om sjukdomen och ser över medicinering samt kontaktar teamets läkare vid behov, Mona-Lis Sundling som arbetsterapeut jobbar med att få vardagliga aktiviteter och boendemiljö att fungera och Britt-Marie Esperi Kandelin som fysioterapeut tränar nedsatta funktioner och utformar träningsprogram.

– För patienterna är det en trygghet att veta att vi finns till för dem och att vi kommer hem till dem gör också att de anhöriga blir mer involverade, säger Mona-Lis Sundling.

Det underlättar också att uppnå patienternas egna mål, menar Britt-Marie Esperi Kandelin:

– Det kan exempelvis vara att klara av toalettbesök, att ta på sig kläder, att handla, gå ned i källaren eller att ta sig in i bilen. En gång bar vi ut en rullator i skogen över stock och sten eftersom det var patientens önskemål.

– Ja och en annan gång bar vi ut rullatorn i trädgårdslandet eftersom det skulle tas in grönsaker, säger Mona-Lis Sundling.

Johanna Larsson inflikar:

– Vi kommer till dem i den miljö de lever i. De blir det verkliga livet istället för sjukhusmiljön.

Några av de positiva effekter de sett när hemrehabiliteringen följts upp är att patientflödena har förbättrats, patienternas delaktighet i sin vård har ökat och medelvårdtiden på sjukhus, som är betydligt dyrare är hemsjukvård, har minskat från 14 dagar 2016 till 9 dagar 2018.

– Våra patienter har dessutom varit väldigt nöjda. I de patientenkäter vi gör har 100 procent svarat att de är nöjda med bemötande, information och förtroende och att de skulle rekommendera oss för andra. De är även 78–90 procent nöjda med sin delaktighet, vår tillgänglighet samt att de fått sina rehabiliteringsbehov tillgodosedda, säger Astrid Lindberg.

Sedan Medicin-rehabkliniken i Kalix börjat med det nya arbetssättet har också andra sjukhus i Norrbotten tagit efter. Sunderbyn och Piteå har redan startat och Kiruna och Gällivare är på gång.