Lovande forskning kring Alzheimers får stöd vid SciLifeLab

Potentiella behandlingar mot anaplastisk sköldkörtelcancer och kognitiva försämringar vid Alzheimers sjukdom är i fokus för två nya forskningsprojekt som beviljats stöd vid SciLifeLabs Drug Discovery and Development Platform.

– Att vårt projekt nu erhåller stöd från Drug Discovery and Development Platform (DDD) ger oss helt nya förutsättningar. Dels förser det vårt arbete med den kvalitetsstämpel som omger SciLifeLab, men framför allt får vi tillgång till de specialistkompetenser vi behöver för att omsätta vår forskning i läkemedelskandidater och ta dem till klinisk prövning, säger Marika Nestor, forskare vid Uppsala universitets institution för immunologi, genetik och patologi.
Det aktuella projektet, Antibody-based treatment for anaplastic thyroid cancer, sätter fokus på Anaplastisk sköldkörtelcancer, en mycket allvarlig sjukdom som vården idag står närmast maktlös inför. Botemedel saknas och strålbehandlingar med efterföljande operation har begränsad verkan. Den genomsnittliga överlevnaden efter diagnos uppskattas till fyra månader och Marika Nestors forskargrupp hoppas att med hjälp av antikroppar utveckla en radioimmunterapi som angriper cancercellerna utan att påverka frisk vävnad.
– Vi har redan fått värdefullt stöd från DDD med att identifiera bindande antikroppar och börjar inom kort analysera hur dessa bör modifieras för maximal patientnytta. Det är en lång resa från laboratoriet till att testa en läkemedelskandidat på människor, men vi ser redan hur samarbetet med DDD effektiviserar processen och för den framåt.

– Vi har det senaste året fört samtal med 46 forskargrupper från hela Sverige kring projekt som vi ser potential att gå vidare med, och vår nationella styrgrupp har i nuläget valt att prioritera tre av dessa, vara två leds vid Uppsala universitet, som samtliga mer än väl motsvarar våra högt ställda krav på innovativt tänkande och uppfyller ett tydligt medicinskt behov, konstaterar Kristian Sandberg, co-director vid DDD.
Plattformen omfattar tio forskargrupper vid fem universitet som hjälper forskare i Sverige att ta steget från preklinisk upptäckt till godkänt läkemedel. Här erbjuds kompetens i allt från industriell erfarenhet av läkemedelsutveckling till akademisk expertkunskap inom olika discipliner, en avancerad infrastruktur för att ta fram prototypläkemedel för små molekyler och antikroppar, liksom stöd för helt nya terapeutiska koncept där akademiska forskare via lärarundantaget behåller alla rättigheter.
– Under våra drygt fyra år har kommersiella aktörer redan övertagit driften av ett flertal projekt, varav några redan står inför för klinisk prövning. För närvarande stödjer vi 20 läkemedelsprogram, varav sju leds av forskare vid Uppsala universitet, och vi välkomnar ständigt nyskapande och realiserbara terapeutiska ideér, säger Kristian Sandberg.

Det andra projekt vid Uppsala universitet som nu beviljas stöd vid DDD är New pharmaceutical agents for treatment of cognitive disorders. Under ledning av Mats Larhed, professor vid institutionen för läkemedelskemi, ska kemiska enheter utvecklas för kognitiv förstärkning vid behandling av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Projektet förväntas tidsmässigt löpa parallellt med Fas III-studien av antikroppen BAN2401, en svensk produkt signerad Lars Lannfelt, seniorprofessor i geriatrik vid Uppsala universitet, som har goda förutsättningar att bli det första godkända läkemedlet mot just Alzheimers sjukdom.
– Vi hyser mycket stor tilltro till de projekt som vi nu engagerar oss i, och kan samtidigt tillkännage att professor Lars Lannfelt accepterat uppdraget som akademisk representant i vår nationella styrgrupp. Vi är övertygade om att den kunskap och erfarenhet Lars Lannfelt besitter inom området neuroscience ytterligare stärker våra förutsättningar att identifiera satsningar där vårt stöd kan tillföra störst nytta, säger Kristian Sandberg.