Neurologiska biverkningar av cytostatikabehandling

Cancer i tjock- och ändtarm är en vanlig cancerform. För att bota sjukdomen är operation en viktig åtgärd, och för att minska risken för återfall får många patienter cytostatikabehandling. Vissa av dessa behandlingar kan medföra neurologiska biverkningar vars varaktighet ökar med antalet givna doser.

I sin avhandling har Jenny Drott studerat biverkningar och påverkan på patienternas dagliga liv över tid, med fokus på patientperspektivet. Samtliga patienter var opererade och hade behandlats med en viss typ av cytostatikabehandling (oxaliplatin).

Studierna bygger på patienternas egen gradering av biverkningar och påverkan på dagliga aktiviteter under och efter behandlingen, samt intervjustudier.

– Resultaten visar att samtliga patienter hade biverkningar under pågående behandling, mestadels känslighet för kyla och stickningar i händer och i munnen. Cirka en tredjedel av patienterna som var kvar i studien efter ett år, rapporterade neurologiska biverkningar, mestadels domningar och stickningar i benen. Patienternas dagliga aktiviteter påverkades av biverkningarna, säger Jenny Drott, nybliven doktor vid IMH och sjuksköterska på Universitetssjukhuset i Linköping.

Olika strategier

Resultaten av intervjustudierna visade att patienterna anpassade sig och hade strategier för att minimera biverkningarna i det dagliga livet. Strategier var exempelvis att undvika aktiviteter eller ändra tidigare vanor.

– Ett år efter avslutad behandling hade de patienter med kvarstående neurologiska besvär lärt sig leva med biverkningarna. Patienterna kände sig ledsna, eftersom de haft tankar om att biverkningarna skulle försvinna efter avslutad behandling, säger Jenny Drott.

Resultat från en granskning och analys av vårddokumentation visar behov av mer strukturerade mätningar och dokumentation av dessa symtom.

Identifiera besvären

Detta för att följa utvecklingen av biverkningarna, så att sjukvården kan ha ett effektivt omhändertagande över tid.

– Eftersom det förekommer en risk att utveckla långvariga neurologiska symtom, är det av betydelse att sjukvården identifierar dessa besvär både under och efter avslutad cytostatikabehandling. Resultaten visar på vikten av individanpassad omvårdnad över tid. Kommunikation mellan patient och sjukvårdspersonal är av betydelse för att balansera nytta och risk, samt effektivt omhändertagande, säger Jenny Drott.

Hon ser också att mobiltelefonsystem som använts i projektet skulle kunna vara ett hjälpmedel i vården att främja monitorering av symtom, stärka patienternas egenvårdsförmåga och öka möjligheterna för individualiserad kommunikation och omhändertagande.