Nya riktlinjer för MS och Parkinson
Socialstyrelsen har tagit fram de första nationella riktlinjerna för MS och Parkinsons sjukdom. Rekommendationerna ger fler kroniskt sjuka patienter tillgång till personal med stor erfarenhet av sjukdomarna och avancerad behandling.
– Stora framsteg har gjorts i vården vid två av våra vanligaste neurologiska sjukdomar MS och Parkinson. De nya riktlinjerna innebär ytterligare en ambitionshöjning och bidrar till att skapa en mer jämlik vård för nära 40 000 patienter, säger Socialstyrelsens projektledare Per-Henrik Zingmark.
Varje år insjuknar omkring 1000 personer i MS, vanligtvis i åldrarna 20 till 45 år. MS anses vara den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning på grund av sjukdom bland unga vuxna. I Sverige har omkring 17 500 personer MS, dubbelt så många kvinnor som män
Behandlingen är dels inriktad på att förhindra uppkomsten av skadliga inflammationer, dels på att lindra konsekvenserna av olika symtom som kan följa med sjukdomen. Flera typer av effektiva läkemedel finns att tillgå.
Uppföljning och återkommande kontroller
För att upptäcka MS tidigare, eller identifiera personer som löper hög risk att få MS, rekommenderar Socialstyrelsen en neurologisk expertbedömning om magnetröntgenkameraundersökningen ger anledning till misstanke.
– På så sätt kan läkemedel för att bromsa sjukdomens utveckling sättas in tidigare, vilket kan minska graden av framtida funktionsnedsättning, säger Jan Lycke, professor i neurologi och faktaordförande för MS i riktlinjearbetet.
Grunden för en god vård och omsorg vid både MS och Parkinson är kontinuerlig uppföljning av sjukdomarnas utveckling och effekten av de behandlingar som har satts in. Centrala rekommendationer är därför återkommande kontroller med undersökning hos en läkare med betydande erfarenhet av sjukdomen minst en gång om året vid MS, och minst två gånger om året vid Parkinson.
Fler bör få avancerad Parkinsonbehandling
Omkring 18 000 personer i landet har Parkinsons sjukdom. Den typiska åldern då sjukdomen uppträder är 65 år. Något fler män drabbas. Parkinson kännetecknas bland annat av minskad rörlighet.
Den mest effektiva behandlingen under tidig Parkinson är det dopamininriktade läkemedlet levodopa. I framskridet skede kan rörligheten präglas av snabba kast mellan överrörlighet och oförmåga att röra sig alls. Vid stora svårigheter finns tre avancerade Parkinsonbehandlingar som kan ge markant lindring.
– Sannolikt skulle fler ha nytta av avancerad Parkinsonbehandling, och användningen varierar i landet. För att öka precisionen i valet av behandling rekommenderar vi behandlingskonferenser inför beslutet, där personer medverkar som har kunskap och erfarenhet av både olika pumpmetoder och djupelektrodstimulering av hjärnan, säger Per Odin, professor i neurologi och faktaordförande för Parkinson i riktlinjearbetet.
Samarbete för att behålla livskvalitet
Både MS och Parkinson kan påverka livet på många olika sätt och exempelvis medföra svårigheter att arbeta och utöva fritidsintressen. Därför är ett multidiciplinärt omhändertagande där team planerar mål och åtgärder utifrån patientens behov viktigt.
– När personer med olika yrken samarbetar kring en patient kan det skapa bättre möjligheter att behålla livskvaliteten och förmågan att vara aktiv och delaktig, säger Eva Månsson Lexell, doktor i medicinsk vetenskap och ansvarig för frågor om rehabilitering i riktlinjearbetet.
Socialstyrelsen rekommenderar att det i teamen förutom läkare och sjuksköterska finns minst två andra professioner representerade; fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, psykolog, logoped, dietist, uroterapeut eller annan specialistläkare.
FAKTA
Vid Multipel Skleros angriper immunsystemet den egna nervvävnaden och områden i hjärnan och ryggmärgen, det centrala nervsystemet, drabbas av återkommande inflammationer. Detta orsakar störningar av neurologiska funktioner. Vilken del av kroppen som berörs beror på var den aktuella inflammationen sitter.
Parkinsons sjukdom förstör nervceller som tillverkar dopamin, en signalsubstans som skickar signaler mellan hjärncellerna. Detta leder till att hjärnan får svårare att styra kroppens rörelser. Parkinson kännetecknas bland annat av minskad rörlighet, muskelstelhet, skakningar och balanssvårigheter, men det finns även ett stort antal andra icke-motoriska symtom.
Kontakt: Per-Henrik Zingmark 075-247 41 98. För experter i riktlinjearbetet kontakta Socialstyrelsens presstjänst 075-247 30 05
Inlägget Nya riktlinjer för MS och Parkinson dök först upp på Neurologi i Sverige.