Forskare vid Umeå universitet har hittat ytterligare en pusselbit i vad som kan leda till en behandling för att med immunterapi bromsa vissa typer av den neurologiska sjukdomen ALS. Det handlar om en antikropp som binder de felaktigt veckade proteiner som sprids när sjukdomen utvecklas.
Vid ALS förlorar nerverna kontakten med musklerna som förtvinar. Bild: Mostphotos
– Vi kunde se att en specifik antikropp bromsade spridning av felveckade proteinklumpar och utveckling av ALS i möss. Det talar för att immunterapi kan vara en möjlig väg för att bromsa sjukdomen vid vissa typer av ALS, säger Ulrika Nordström.
Tidigare forskning vid ALS-gruppen i Umeå har visat att klumpar av felveckat protein sätter igång en dominoeffekt som sprider sjukdomen i centrala nervsystemet. Det felveckade proteinet sprider sig från cell till cell och får friska proteiner att vecka sig enligt samma felaktiga mall. Följden blir att fler och fler nervceller som styr kroppens muskler bildar proteinklumpar och dör.Forskarna har identifierat två olika typer av felveckade klumpar som kan bildas av superoxiddismutas1, SOD1 protein. Båda typerna har visat sig kunna starta igång processen och ge ALS-liknande förlamningssymtom i möss.
Motorisk nervcell hos en patient med en mutation i SOD1-genen. Brun färg påvisar ansamlat felveckat SOD1-protein. Bild: Thomas Brännström
Det som forskarna nu har lyckats med är att ta fram antikroppar som binder specifika strukturer i felaktigt veckat SOD1-protein. Bland olika kandidater har man identifierat en speciell antikropp med det vetenskapliga namnet aSOD1143-153 som binder muterat, felaktigt veckat, protein men inte normalt SOD1. I försök på möss som behandlades med antikroppen kunde man se att spridningen av felveckat SOD1-protein dämpades och att sjukdomsutvecklingen därmed saktade in. En annan antikropp, som binder en annan del av proteinet visade sig istället ha rakt motsatt effekt, och behandling resulterade istället till att sjukdomsutvecklingen accelererades.
– Vägen fram till ett eventuellt läkemedel och bromsande behandling är lång, och än så länge gäller detta bara vissa typer av ALS. Men immunterapi med specifika antikroppar som riktar sig mot ihopklumpat protein är så här långt lovande och något vi ska forska vidare kring, säger Ulrika Nordström.
Vid amyotrofisk lateralskleros, ALS, förtvinar de motoriska nervcellerna i hjärna och ryggmärg som styr musklerna. Sjukdomen leder till att musklerna blir svaga och skrumpnar, så småningom till förlamning och död.
Text: Ola Nilsson
Om den vetenskapliga publiceringen
Aggregate-selective antibody attenuates seeded aggregation but not spontaneously evolving disease in SOD1 ALS model mice
Manuela Lehmann, Matthew Marklund, Anna-Lena Bolender, Elaheh E. Bidhendi, Per Zetterström, Peter M. Andersen, Thomas Brännström, Stefan L. Marklund, Jonathan D. Gilthorpe, Ulrika Nordström
Acta Neuropathologica Communications
DOI: 10.1186/s40478-020-01032-2
Inlägget Immunterapi ger hopp om behandling som bromsar ALS dök först upp på Neurologi i Sverige.