Forskare vid Stockholms universitet ingår i ett nytt projekt om en möjlig behandling av Alzheimers sjukdom, som beviljats anslag av EU-kommissionen.
Arrheniuslaboratorierna. Foto: Eva Dalin
Lovisa Lundholm och Andrzej Wojcik vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut (MBW) deltar i samarbetsprojektet ”Neutron capture-enhanced treatment of neurotoxic amyloid aggregates” (NECTAR) som nyligen beviljats medel av EU-kommissionen. Det är första gången forskare vid Stockholms universitet beviljats anslag inom utlysningsformen “Future and Emerging Technologies” (FET Open), som är en del av forskningsprogrammet Horizon 2020.
Projektet handlar om att undersöka en möjlig framtida behandling av Alzheimers sjukdom med boron neutron capture-teknik. Tekniken går ut på att selektivt skapa en hög dos av olika typer av strålning lokalt, för att strukturellt eliminera ansamlingar av betaamyloid i hjärnan. Detta sker genom extern lågdosbestrålning med neutroner, som via amyloid-bindande molekyler konjugerade med gadolinium (Gd) eller bor (B) skapar tätjoniserande strålning (alfastrålning/Augerelektroner) lokalt. Strålningbiologigruppen vid MBW är huvudansvariga för strålskyddsdelen av detta projekt och kommer att studera stråleffekter på neuron och gliaceller.
Projektet beviljas totalt drygt 3,1 miljoner euro varav närmare 660 000 euro går till Stockholms universitet. Projektet koordineras från Italien och ska pågå i 3,5 år.
Inlägget Anslag till forskning om Alzheimers sjukdom dök först upp på Neurologi i Sverige.